Det ligger i tiden att motverka traditionella könsroller. Då finns förstås risken att man i sin iver råkar skapa nya istället. Här är några exempel på moderna könsroller:


Tjejer förväntas se sig själva som underordnade. De tjejer som inte känner sig underordnade stämplas som naiva. Killar förväntas känna sig privilegierade, oavsett vad de själva gått igenom i livet. De killar som inte känner sig privilegierade blir hånade och kallade för vita kränkta män. Om en man säger att "Vi män har det lättare" uppfattas han som god och empatisk, som att han bryr sig mer om kvinnors situation jämfört med de män som inte håller med om att män har det lättare. (Detta är förstås ganska ologiskt.) Det är fint av en man att ta på sig kollektiv skuld, även om han själv inte gjort så mycket ont. Om han säger "Det är vi män som är problemet" uppfattas han som att han bryr sig mer om våldsoffer i jämförelse med de män som är emot kollektivisering av skuld. Egentligen borde den som är emot både våld och kollektivt skuldbeläggande vara moraliskt bättre än den som enbart är emot våld. Men feministiska könsroller är inte mer logiska än traditionella könsroller.


En kvinna förväntas ta illa upp om hon får en komplimang för sitt utseende. Hon blir ju "degraderad till sitt utseende". Överhuvudtaget förväntas tjejer tolka allting runt omkring sig på värsta tänkbara sätt; ordet tjejgrupp ska till exempel tolkas som att kvinnliga popgrupper är sämre än manliga popgrupper. När en kvinna blir orättvist behandlad, ska hon helst tro att det beror på att hon är kvinna. En man som tar i så mycket som möjligt när han framställer kvinnor som offer, framstår som god; trots att alltför hård offervinkling skulle kunna skada tjejer. Kvinnor förväntas ta illa upp av kvinnlig nakenhet i media – framför allt om nakenheten kan tänkas vara njutbar för män att beskåda – då det är "kvinnoförnedring" och "objektifiering". Män är ädla och ridderliga om de protesterar mot kvinnlig nakenhet, trots att det är naturligt för dem att tycka om sådant. Män som protesterar mot att män är nakna betydligt oftare än kvinnor i vissa sammanhang, exempelvis svenska tv-program, är vita kränkta män. Kvinnlig nakenhet är kvinnoförtryckande, medan manlig nakenhet är en kul grej.


Kvinnor får lära sig att de är bättre/starkare/duktigare om de väljer traditionellt mansdominerade yrken. Allra svagast är en kvinna som väljer att vara hemmafru; hon är ju kuvad av patriarkatet. Kanske är hon även en könsförrädare. Om en man stannar hemma och tar hand om barnen medan frun/flickvännen gör karriär, är han modern och frigjord. En kvinna som går emot feministiska dogmer – t.ex. genom att vägra kalla sig feminist – uppfattas som svag, trots att detta borde kräva en viss inre styrka.


Män ska stå ut med att bli mer hårdhänt behandlade i samhällsdebatten; inte börja gnälla över lite manshat eller kollektivisering av skuld. (Detta har bestämts av människor som påstår sig stötta killars rätt att vara känsliga och sårbara.) Det är mer accepterat att använda sexistiska ord och uttryck riktade mot män än mot kvinnor. Män ska problematiseras och uppfostras på mansdagen medan kvinnor ska hyllas och behandlas extra finkänsligt på kvinnodagen. En man får inte ifrågasätta kvinnligt offerskap, eftersom han inte vet hur det är att vara kvinna. En kvinna får ifrågasätta manligt offerskap, trots att hon inte vet hur det är att vara man. Om en man förminskar kvinnofrågor (försöker hitta förmildrande omständigheter eller motbevisa) uppfattas han som varande emot jämställdhet. Om en kvinna förminskar mansfrågor uppfattas hon som varande för jämställdhet, som att hon försöker tydliggöra kvinnlig utsatthet.


Om en man säger att kvinnor är bättre än män, är han storsint och generös. Om en kvinna säger att män är bättre än kvinnor, är hon kuvad av patriarkatet. Vi ska lära våra söner att visa respekt mot andra människor, vi ska lära våra döttrar att andra människor ska visa respekt mot dem.