Är genusvetenskap som vilken vetenskap som helst? Det finns mycket att invända mot den tanken, men det mest uppenbara är kanske ändå att betrakta hur en professor i genusvetenskap bemöter kritik mot denna "vetenskap".
Det hela började med att Josefin Utas och Claes Andersson skrev en mycket intressant debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen, där de ifrågasatte genusvetenskap. En professor i genusvetenskap dök då upp och besvarade kritiken – utan att tillföra något enda egentligt svarsargument. Istället visar han upp ett ganska avancerat orddribbleri.
Här är mitt försök att bena ut de mest uppenbara retorikfinterna från professor Olof Mellström.
"Det är med en viss trötthet jag läser Utas och Anderssons debattartikel om genusvetenskap. De visar på en monumental okunskap om ämnet."
"Jag har sällan läst en så slarvigt skriven kritik av genusvetenskap."
SVAR: Här har vi härskartekniken "Anklagelse om okunnighet". Den är märklig såtillvida att Mellström inte lyckas peka ut några specifika okunskaper hos Josefin Utas och Claes Andersson. Han använder ju enbart retorikfinter.
"Att kritisera genusvetenskap för att det är politiskt är ungefär lika begåvat som att kritisera statsvetenskap för att det handlar om politik och offentlig förvaltning eller att kritisera företagsekonomi för att studera internationella finanstransaktioner."
SVAR: Kritiken ligger inte i att genusvetenskap är politisk, utan i att den tar ställning för en specifik politisk inriktning. Genusvetenskap utgår från vänsterpolitik och den ideologiska (feministiska) tanken om maktordningar i samhället.
"Problemet enligt Utas och Andersson är att ämnet genusvetenskap bygger på att påstå att det finns osynliga maktrelationer. Jag kan meddela att det är högst synliga maktrelationer. Läs exempelvis SCB:s lönestatistik eller antalet anmälda våldtäkter i Sverige under 2018."
SVAR: Notera hur Mellström försöker sudda ut skillnaden mellan "högst synliga maktrelationer" och "högst synliga statistiska skillnader" som om dessa vore samma sak. Josefin Utas och Claes Andersson har inte på något sätt förnekat att statistiska skillnader mellan män och kvinnor finns och är fullt synliga. Deras kritik riktas ju mot att det skulle vara osynliga maktordningar som skapar den fullt synliga statistiska skillnaden. De statistiska skillnaderna skulle med andra ord kunna bero på andra saker, som att män och kvinnor är olika av naturen och därför gör olika livsval. Mellström använder även ytterst tveksamma exempel på de "högst synliga maktrelationerna". SCB:s lönestatistik tar inte hänsyn till faktisk arbetsuppgift och kan därför inte säga någonting om diskriminering eller andra uppenbara orättvisor. Män kanske helt enkelt är mer karriärsdrivna och därför väljer mer högavlönade arbeten. Våldtäktsstatistik är ett om möjligt ännu märkligare exempel, då det är mycket svårare rent fysiskt för en kvinna att begå ett sådant övergrepp. Det säger alltså inte i direkt mening någonting om maktordningar i samhället.
"I motsats till vad Utas och Andersson tror så undersöker genusvetenskapen i hög grad verkliga situationer."
SVAR: Ingen har påstått att genusvetenskapen inte undersöker verkliga situationer.
(Professor Olof Mellström anger som exempel varför män oftare begår självmord respektive varför kvinnor oftare drabbas av Alzheimers sjukdom.)
"Om de här två exemplen kan kallas 'abstrakta läror', 'propaganda' och 'repressiv vänsterpolitik', ja – då undrar man vad Medborgerlig samling menar med vetenskapliga frågeställningar"
SVAR: Medborgerlig Samling kallar inte de två nämnda exemplen för "abstrakta läror" eller "propaganda". De kallar slutsatserna som ofta dras utifrån forskningen för "abstrakta läror" och "propaganda". Det är avsevärd skillnad mellan forskningsområdet i sig och de slutsatser man därifrån drar och förmedlar vidare som gällande kunskap.
Det allra mest anmärkningsvärda är kanske ändå avslutningen, där professor Olof Mellström anklagar Josefin Utas och Claes Andersson för att ägna sig åt "en samtida populistisk och kunskapsfientlig retorik". Hur är det kunskapsfientligt att peka ut skillnaden mellan kunskap och ideologi? Är det inte betydligt mer kunskapsfientligt att försöka sudda ut skillnaden mellan dessa två begrepp? Kunskap har sin plats, medan ideologi har sin. Och vad kan i dagens läge vara mer populistiskt än vänsterfeministiska idéer?
Det här betyder inte att genusvetenskap måste vara någonting dåligt. Den kan mycket väl leda fram till en del nyttiga och intressanta tankar emellanåt. Men det är ytterst tveksamt att kalla den för vetenskap. Bättre vore nog att betrakta den som en ideologisk tankesmedja. Framför allt när dess främsta företrädare använder den här sortens tjuvknep för att komma undan kritik. Så skulle aldrig en hederlig vetenskapsman eller professor göra. Däremot den som med näbbar och klor vill försvara en ideologi som i många avseenden är rena korthuset.
Som så ofta när man debatterar mot feminister, måste en stor del av tiden läggas på att förklara på vilket sätt feministerna missförstår kritiken. Uppenbart kan detta gälla även professorer i genusvetenskap.
